HemSIONER MUSIKRECENSIONER RECENSIONERRECENSIONREC
LENNY KRAVITZ
”Black and white America”
(Warner Music)
På nätet: www.lennykravitz.com
Efter att ha regerat funkrocken under 1990-talet var det följande årtiondet relativt ljummet för Lenny Kravitz. Men på sitt nionde album överraskar han med intressanta inslag, och det märks att han lekt loss i studion. Här blandas ivrigt olika stilar i en
framåtsträvande elektronisk rymdrock. Lenny Kravitz använder sig av sin musikaliska bredd och ber heller inte om ursäkt för det. Men skillnaden från hans två senaste album är att här uppenbarar sig självklara hits i de glättiga melodierna. Upp- spelta ”Rock star city life” och orgelpsykedeliska ”Come on get it” sätter sig resolut. Titelspåret ”Black and white America” inramar visionen och ”Stand (You’re gonna run again)” håller oinskränkt med. Det hitvänliga gunget i ”Boongie drop” (feat. Jay-Z) gör att ”Dream” med textrader som ”No one can take the dream from your heart” tacksamt glöms bort. Gitarriffen har fått ge vika något för de popelektro- niska nedslagen. Men trots influenser i 1970- och 1980-talspop, varvas funkiga basgångar troget med rock, jazz och soul. Resultatet är en lätt förvirrad och rytmiskt baktung funkrock med handklappsvänlig touch, som eftersträvar att tillgodose det mesta - och lyckas.
VERONIKA ÅSTRÖM
CEREBRAL BALLZY
"Cerebral Ballzy"
(Cooking Vinyl/Playground Music)
På nätet: www.cerebralballzy.com
Punken befriade en gång världen från disco, och den fyller sin funktion än i dag. Det bevisar Brooklyn- bandet Cerebral Ballzy på debutplattan, med sin tillräckligt stirriga attityd. Det är som att hetsvakna på nattjobbet med kaffet i knäet, samtidigt som den ettriga godzillamyggan i örat vägrar dö. Den ackumulerade ilskan spys ut i punkkorta, för- bannade låtar. Det är rakt, smutsigt och tajt. Med tanke på sångarens frustration är jag förvånad över att han stannar skivan ut. Samtidigt damptrampar de övriga i bandet - samspelt utan att vara tillrätta- lagt. Lagom musikaliskt utan att störa punkens normer. Det finns många avskräckande exempel där ute på pretentiös wannabe-punk. Men inte här. Tvåtaktarna "On the run", "Insufficient fare" och "Cutting class" överrumplar.
VERONIKA ÅSTRÖM
TAKIDA
"The burning heart"
(Universal music)
På nätet: www.takidamusic.com
Att gå på tomgångskörning i mer än en minut är straffbart i de flesta tätorter. Ett undantag gäller för sopbilar och jag gissar att det här är ett sådant. För Takida tömmer slentrianmässigt den ena soptunnan efter den andra längs snälla och ledsna passager. Robert Petterssons Eddie Vedder-komplex är hela tiden på gränsen till att bryta ihop, och jag väntar fruktlöst på en förlösning. Samtidigt når den krystade produktionen bara fram till desperata schlagerrefränger. Men visst finns det tröst - "Haven stay" och "Was it I" är rätt medryckande i sitt armod. Kanske inget för bänkpressen, men platsar utmärkt där det hör hemma - till det utdragna hånglet i tonårsrummet.
VERONIKA ÅSTRÖM
JEFF BRIDGES
”Jeff Bridges”
Blue Note/Emi)
På nätet: www.jeffbridges.com
Det är tio år sedan förra soloskivan ”Be here soon” men att det tagit så lång tid kan väl förklaras med att Jeff Bridges som bekant har en filmkarriär att tänka på. Efter framgångarna med filmen ”Crazy heart” där Bridges spelade en avdankad countrysångare (han vann en Oscar för tolkningen), var det dock bara en tidsfråga innan han skulle ta upp musikkarriären igen under devisen ”det gäller att smida...” Och föga förvånande hyrdes vännen och stjärn- producenten T-Bone Burnett in för att styra det rätt. Burnett har i sin tur kallat in toppskiktet av genrens låtskrivare och mest tydligt blir det i det radiovänliga öppningsspåret ”What a little love can do”. Själv faller jag lite mer för Bridges egna kompositioner med sina halvfilosofiska betraktelser. Jeff Bridges enorma pondus som skådespelare avspeglas inte riktigt i hans röst men jag gillar det. Sen kan man självklart se det här i ett mer cyniskt ljus, att Bridges gör det för sitt eget ego och varu- märke samt att skivbolaget drar nytta av framgångarna för ”Crazy heart”.
HENRIK LARSSON
FIREFOX AK
”Color the trees”
(Razzia Records)
På nätet: www.firefoxak.com
Gränsen mellan snygg och slätstruken är hårfin, även när det kommer till musik. När Firefox AK kommer med sin första skiva sedan 2008 är det som en mer nedtonad version av sig själv. En del av det elektroniska har fått ge vika för instrument som går att ta på. Andrea Kellermans röst är skör som ett skogsrås och ljudbilden lätt och luftig. Associatio- nerna spretar vilt från Britta Persson via Lykke Li till Alexis Weak. Det är sant. Det här är bra, men någonting saknas, någonting som flera gånger får mig att byta låt strax innan den är slut istället för att önska att den vore längre. Men pärlorna finns där, som dramatiska ”My sister and I” och singeln ”Boom, boom, boom” som har det driv flera av de andra låtarna saknar.
ERIKA WALUKIEWICZ
JAY-Z & KANYE WEST
”Watch the throne”
(Roc-A-Fella Records/Roc Nation/Def Jam Records/Universal)
På nätet: www.watchthethrone.com
”Watch the throne” tog nio månader att slutföra och spelades in under stort hemlighetsmakeri i studios världen över. Förväntningar har varit skyhöga under ungefär lika många månader. Men Jay-Z och Kanye Wests musikaliska avkomma faller tyvärr platt jäm- fört med klassiska soloalbum som ”The blueprint” eller ”My beautiful dark twisted fantasty”.
”Watch the throne” är som en trygg Spaghetti Bolognese. Det smakar gott, men skakar knappast om din värld. Det mesta har hörts förr. Skivan sväm- mar över av obligatoriskt storhetsvansinne och swagger. Det rappas om privatplan, droger och dyra designerkläder. Guldkornen är de introspektiva albumspåren som avslöjar människorna bakom blinget. Som vemodiga ”Made in America” där duon blickar bakåt och tackar Malcolm X och Martin Luther King Jr. för sina fram- gångar. ”See I just want him to have an easy life, not like Yeezy’s life, just want him to be someone people like”, rappar Kanye West och sågar sitt eget leverne längs med fotknölarna. När hiphopstjärnorna prioriterar brutal ärlighet framför skryt skapar de något som känns både nytt och unikt.
LOTTA GLIMSTEDT
